Metaller och mineral gör våra moderna liv möjliga. Och de behövs överallt runt omkring oss – i våra hem, sjukhus och skolor. Dessutom är de avgörande i omställningen till ett hållbart samhälle, till exempel i solceller. Men visste du att mer av våra behov kan utvinnas här i Sverige, där vi bygger världens mest klimatsmarta gruvnäring? Här kan du upptäcka allt du behöver veta!

 

Metall & mineral

Visste du att du kommer behöva omkring 800 ton mineral och metall i ditt liv? Nästan allt du ser runt dig i ditt hem har en direkt koppling till vår berggrund; från tandkrämen du använder, smyckena du bär, vitvaror, batterier, fönsterrutor och teknisk utrustning som mobilen och datorn. Och när du kliver utanför dörren är metallerna fortsatt avgörande – bussar, bilar, tåg, broar, lyktstolpar, skulpturer, skyltar och långt mycket mer har gruvor att tacka för sin existens.

Läs mer

Din smarta telefon, batteriet i bilen, vindkraftsparken, knappen i byxan och solcellen på taket – allt startar med metaller och mineral.
Din smarta telefon, batteriet i bilen, vindkraftsparken, knappen i byxan och solcellen på taket – allt startar med metaller och mineral.

Hållbarhet

I Sverige har vi en av världens skarpaste miljölagstiftningar. Det är bra. Eftersom så många byggstenar för en grön omställning och vår gemensamma framtid kommer från gruv- och mineralnäringen ska vi såklart bygga en så hållbar gruvindustri som det bara går. Redan idag är svensk gruvnäring världsledande på många sätt men vi nöjer oss inte med det utan arbetar ständigt med att bli ännu bättre.

Läs mer

Svensk gruvnäring är avgörande i omvandlingen till ett hållbart samhälle.
Svensk gruvnäring är avgörande i omvandlingen till ett hållbart samhälle.

Samhällsnytta

Där det finns malm att bryta skapas jobb och jobb bidrar till välfärd i hela Sverige från nord till syd. I långt mer än tusen år har vi i det lilla landet i norr varit duktiga på att ta vara på våra råvaror. Järn, koppar, zink, guld, silver och kalksten har lagt grunden till ett av världens mest stabila välfärdsländer. Ett jobb inom gruvnäringen leder till långt många fler jobb i andra branscher och skatteintäkter.

Läs mer

Metaller och mineral är inte bara byggstenarna i vårt samhälle utan även ryggraden i den svenska ekonomin.
Metaller och mineral är inte bara byggstenarna i vårt samhälle utan även ryggraden i den svenska ekonomin.

Frågor och Svar

Nej, det finns inte metaller så det räcker. Det gäller inte bara oss här i västvärlden. De miljontals människor som just nu står i begrepp att resa sig ur fattigdom har ingen chans att utvecklas mot den standard vi tar för given utan att det tillförs mer metaller in i det cirkulära systemet. Men man ska komma ihåg att metaller är grundämnen och därför återvinningsbara gång på gång och passar perfekt in i det hållbara samhället och den cirkulära ekonomin. En annan orsak till att det behövs mer – och fler – metaller är den nya avancerade tekniken, många gånger för klimatändamål. Den kräver nya typer av metaller som inte använts tidigare som nu behöver tas fram i stor omfattning. Ett exempel är sällsynta jordartsmetaller som bland annat behövs till batterier, skärmar, solceller, kretskort och mycket annan elektronisk utrustning.

Vi är bra på återvinning av metaller i Sverige. 2013 invigdes världens – då – största återvinningsanläggning för elektronikskrot i Skellefteå. Men vi kan bli ännu bättre. Dock ska man komma ihåg att återvinning bara kan tillgodose en del av det ökande behovet av metaller som behövs runt om i världen. Järn och koppar tillsammans med andra metaller är grundämnen och grundämnen kan återvinnas i oändliga tider utan att tappa i egenskaper. Gruvdrift kommer fortfarande att krävas för att leverera kritiska mineraler som behövs för att producera produkter och tekniker med låga koldioxidutsläpp, även med en framtida kraftigt ökad återvinningsgrad.

Gruvindustrin är en energiintensiv industri, särskilt på smältverkssidan. Men de senaste decennierna har det gjorts enormt framgångsrika satsningar på att minska utsläppen. Den svenska gruvnäringen ligger långt framme internationellt sett med sin klimateffektiva produktion. Utsläppen till luft och vatten har succesivt sjunkit och är i dag en av de mest klimateffektiva i världen. Därför måste den ges goda förutsättningar att fortsätta bidra till minskade globala utsläpp genom att förse världsmarknaden både med klimatsmart tillverkade metaller och miljösmart teknik. LKAB har till exempel investerat 1,5 miljarder kronor i tre rökgasreningsanläggningar i Malmberget och i Svappavaara. Anläggningen renar rökgaser i pelletsverket från försurande ämnen där utsläppen av svavel, klor, fluor och stoft minskas med 90 procent jämfört med tidigare. För att reducera koldioxidutsläppen tar Boliden bland annat tillvara på överskottsvärme vid smältverken och vid alla gruvor pågår långtgående energieffektiviseringsprogram. LKAB, SSAB och Vattenfall har tillsammans projektet Hybrit för att utveckla tekniken kring vätgasreduktion.

Exempel på klimateffektiv gruvnäring

HYBRIT vars teknik har potential att minska Sveriges totala koldioxidutsläpp med minst tio procent.

Cementas nollvision med hjälp av CCS (carbon capture and storage) fångas CO2 från tillverkningen upp och lagras.

Sustainable Underground Mining – framtidens gruva är koldioxidfri, digitaliserad och autonom.

ReeMAP där gruvavfall blir mineralgödsel, sällsynta jordartsmetaller, gips, och fluor.

Betonginitiativet med visionen att klimatneutral betong finns på marknaden 2030 och att den används överallt år 2045.

SIMS – Sustainable Intelligent Mining Systems som fokuserar på morgondagens gruvteknik.

Grön koppar som en del av Bolidens satsning att reducera CO2 med 40 procent fram till 2030.

Det korta svaret är nej, gruvor kan inte öppnas var som helst. För det första; en gruva kan bara bli aktuell på platser där det finns mineral i tillräckligt hög koncentration för att det skulle kunna vara tekniskt möjligt och ekonomiskt lönsamt att utvinna mineralen (se svaret här intill om ”Vad är malm?”).

Annat som påverkar var en gruva kan öppnas är bestämmelser i minerallagen och miljöbalken om markanvändning eftersom det inte sällan finns olika intressen som gör anspråk på samma mark vilket gör att man måste ta ställning till vilket intresse som ska ges företräde. Vissa naturskyddade områden är fredade för alla former av påverkan, i andra är det mer öppet för avvägningar mellan olika intressen varav samhällets behov av metaller är ett.

Tillståndet som behövs för att få bearbeta en mineralfyndighet (dvs. driva en gruva) kallas bearbetningskoncession och det är myndigheten Bergsstaten som avgör om koncession ska ges. Om Bergsstaten och länsstyrelsen har olika uppfattning skickas ärendet vidare till regeringen för slutligt avgörande.

Utöver minerallagen måste gruvor och prospektering följa annan lagstiftning, till exempel miljöbalken. Alla gruvor som drivs i Sverige måste ha ett ”miljötillstånd” enligt miljöbalken som reglerar hur verksamheten får bedrivas. För miljötillståndet är det mark- och miljödomstolen som fastslår vilka villkor som ska gälla och vanligen är flera olika myndigheter involverade i tillståndsprövningen.

För att få starta en gruva krävs omfattande prövningar enligt olika lagar som styr hur den tänkta verksamheten kan och ska utformas.

I omställningen till en fossilfri framtid krävs stora mängder mineral eftersom ny, klimatsmart teknik kräver mer av dessa ämnen än fossilbaserade tekniker. Efterfrågan på mineral kommer alltså öka kraftigt. De material som avses kallas ofta för omställningsmetaller och är mineral och metall som används vid tillverkning av exempelvis vindkraftverk , batterier, solpaneler, elektriska apparater och fordon, skärmar och annan elektronik. Mineral och metall behövs överallt i ett elektrifierat samhälle som vi inte bara vill, men måste, röra oss mot. Och det är denna resa som brukar kallas den gröna omställningen.

Den bärande förklaringen till att inte fler omställningsmetaller än tellur bryts i Sverige idag är utdragna och ineffektiva tillståndsprocesser. Det finns trots det ett antal lovande projekt som tagit sig vidare men som fastnat i systemet. Läget är så allvarligt att utmaningen med dagens tillståndsprocesser är en bidragande orsak till att Sverige dalar på den internationella rankningen i attraktivitet för prospekterare. Detta trots att vi är ett av få länder i Europa som alltså har de geologiska förutsättningarna för att kunna bidra till ett minskat importberoende.

Ökad prospektering är med andra ord en förutsättning för att bygga kunskap och utnyttja Sveriges potential in i en fossilfri framtid. Om det inte görs så kommer vi behöva fortsätta bygga vår gröna omställning på metaller och mineral från odemokratiska stater med obefintliga miljökrav. Därför borde det ligga i statens intresse att skyndsamt undanröja hinder för en ökad prospektering.

Malm ett ekonomiskt begrepp och vad som definieras som malm kan märkligt nog variera från en dag till en annan. För det som avgör om ett mineral räknas som malm är om det skulle vara lönsamt att bryta, i så fall räknas det som malm. Det beror med andra ord på världsmarknadspriset på den metall som finns i mineralet och kostnaden för att bryta och få ut metallen på marknaden. Kort sagt är malm en geologiskt bildad koncentration av ett eller flera metallhaltiga mineral som är tillräckligt hög i sin koncentration och i lämplig form, på en lämplig plats, och därför ekonomiskt lönsam att bryta.

I Sverige gäller sedan lång tid tillbaka att den som har förutsättningar att undersöka eller bryta en mineralfyndighet kan ges företräde till det, oavsett vem som äger marken. Eftersom samhällets behov av metaller och mineral är ett angeläget allmänt intresse som måste lösas innebär minerallagens bestämmelser om tillgång till mark att den grundlagsskyddade äganderätten delvis är inskränkt. I praktiken är ofta gruvbolag och markägare samma juridiska person om det blir aktuellt med gruvdrift, och möjligheten att tvångsmässigt använda mark utnyttjas sällan.

Om det startas en gruva som utvinner mineral som räknas upp i minerallagen får markägaren och staten viss del av den ekonomiska avkastningen från utvinningen, genom den så kallade mineralersättningen.

Svaret på frågan om vem som har rätt att undersöka eller utvinna mineral i marken är alltså den som har de tillstånd som krävs för att utforska och utvinna mineralet. Dessutom får som sagt både staten och markägaren ekonomisk avkastning från en gruva som är i drift, så rätten till mineral kan på så vis sägas vara delad mellan gruvföretaget, markägaren och staten.

I miljöbalken ställs det krav på planer och ekonomi för efterbehandling av gruvområdet. Miljöbalkens princip att förorenaren ansvarar gäller. 2019 fanns cirka 3,5 miljarder kronor avsatta för detta. Ett företag får inte öppna en gruva om det inte avsatts pengar för att efterbehandla området när gruvan stängs. Pengar är låsta hos Länsstyrelsen för företaget till dess att gruvan stängs och efterbehandlats.

Efterbehandling innebär att återställa området där gruvan varit i drift så att det blir en naturlig del av det omgivande landskapet igen. Målet är att skapa en långsiktig lösning som inte skadar miljö eller innebär säkerhetsrisker för natur och människor. Vilken metod som används avgörs av det specifika områdets förutsättningar.

Förutom att de svenska gruv-och metallföretagen bedriver en strikt tillståndspliktig verksamhet, har de även ett hållbarhetsarbete som höjer sig över lagstiftningen, med långtgående egna miljömål, implementerade miljöledningssystem och utvecklingsarbete. Den svenska gruvbranschen och de svenska leverantörerna är världsledande och förebilder internationellt, vilket gynnar miljö och samhällsutveckling globalt. Dessutom innebär de klimatsmarta svenska verksamheterna att ökad produktion här leder till minskade utsläpp globalt.

All mänsklig verksamhet påverkar miljön. Det gäller även gruvor. När metaller och mineral bryts påverkas den lokala miljön runt gruvan. Hur mycket miljön får påverkas bestäms av miljöbalken som finns till för att skydda natur, människor och ekosystem.

I Svemins positionsdokumentet Urfolk och mineralnäring klarläggs att vi från branschen alltid är intresserade av dialog. Det står bland annat följande:

”Från gruvbranschens sida eftersträvas en kunskapsuppbyggnad och dialog som ger förutsättningar för att renskötsel och gruvdrift ska kunna bedrivas sida vid sida långsiktigt. Möjligheterna till efterbehandling av gamla gruvområden, för att på sikt kunna fungera som funktionella renskötselområden, är en väsentlig fråga i sammanhanget.

Det behövs ömsesidig kunskap om gruvverksamhet och renskötsel för att en saklig, god och respektfull dialog ska kunna föras. Kunskapsuppbyggnad och bättre förståelse för båda näringarna behövs också från övriga delar av samhället såsom media, politiker och allmänhet. Vi ser det som viktigt för en bättre utveckling för såväl gruvnäring som renskötsel att det sker en förflyttning från dagens i många stycken konflikttyngda situation till ett läge med högre grad av förtroende och förståelse och där lösningar och förbättringar står i fokus.”

All mänsklig verksamhet påverkar miljön. Det gäller även gruvor. När metaller och mineral bryts påverkas den lokala miljön runt gruvan. Hur mycket miljön får påverkas bestäms av miljöbalken som finns till för att skydda natur, människor och ekosystem. Hållbar gruv- och mineralnäring innebär både en aktiv miljö- och klimathänsyn och ett socialt ansvar för såväl anställda som för de som lever och verkar i närheten av en verksamhet. Sverige har en av världens hårdaste och mest strikta miljölagar vilken gruvindustrin rättar sig efter. Men klimat- och miljöambitionerna hos företagen sträcker sig längre än så – det pågår flertalet egna initiativ och projekt i industrin vars mål är en ännu mer hållbar industri med klimatsmarta processer med stor hänsyn till människa, miljö och framtid.

Gruv- och mineralnäringen är unik på det sätt att fyndigheterna ligger där de ligger. Platsen där man hittar mineral kan inte ändras. Det kräver hänsyn i flera dimensioner. Vidare är metaller grundämnen som inte försvinner eller förbrukas, till skillnad från till exempel olja och gas som bryts ner när de används. Metaller kan användas, omformas, och återvinnas. Metaller förstörs alltså inte av mänsklig användning utan förs från naturen till våra kretslopp genom brytning och anrikning.

I ett hållbart samhälle är strävan att sluta kretslopp för att vår råvarukonsumtion över tid ska vara hållbar och i princip allt vi konsumerar ska kunna återanvändas eller återvinnas. På detta sätt kan vår generation, förutsatt att produktion, återanvändning och återvinning görs effektivt, skapa förutsättningar för framtida generationer att använda och utnyttja metalliska råvaror på effektivaste sätt.

 

Det är inte lätt. Gruvverksamhet är omgärdad av omfattande lagstiftning och förordningar som ska uppfyllas före, under och efter produktion. Eftersom det är nödvändigt för samhället att få tillgång till metaller finns en minerallag som ska möjliggöra gruvdrift på bästa möjliga sätt. Det är viktigt att alla verksamheter som riskerar påverka naturen prövas grundligt enligt miljöbalken. Men dagens system måste förbättras. Tillståndshanteringen måste bli mer effektiv och förutsägbar. För alla inblandade.

Läs mer om hur dagens system med tillståndsprocesser skulle kunna bli mer effektiv och rättssäkert.

Precis just det – vill du ge dig ut i skog och mark, eller på resa, eller egentligen vad du än tar dig för så är metaller det som möjliggör äventyret. Kniven du täljer grillpinnen med, datorn du planerar resan med, tåget som tar dig ut i världen. Inget äventyr utan metaller.

Om oss

Metaller och mineral är avgörande för ett modernt och hållbart samhälle. I den omställning som nu pågår där fossila bränslen ska fasas ut behövs mer metaller och mineral. Med Den Svenska Gruvan vill vi lyfta de möjligheter som finns med en utvecklad gruvnäring i Sverige. Bakom initiativet står det svenska gruvklustret genom Boliden, LKAB, Zinkgruvan Mining, ABB, Epiroc, Sandvik, Copperstone Resources och Svemin.